Blogg v37: Ramslök

Det första jag fastnade för var den vackra blomningen som jag ville ha som marktäckare i en vit skymningsrabatt. Sen upptäckte jag vilken delikatess plantan är med sin milda, runda vitlökssmak som blir så gott ramslöksmör, pesto, färsk på omeletter, risotto, pasta och gratänger. God även som tillagad, men tappar då lite i smak. Går bra att frysa ner i portionsförpackningar för vinterns behov. Hela växten är ätlig, lök, blad, blomma och gröna frökapslar, men det är mest bladen som används. Man får ha väldigt god tillgång för att offra själva lökarna eller frökapslar eftersom beståndet då decimeras eller åtminstone hejdas i tillväxt, men har man väldigt gott om plantor kan man unna sig att lägga in de gröna, alltså omogna frökapslarna som kapris nån gång i slutet av juli, början av augusti innan de spricker upp och frösår sig.

Efter hand har ramslöken upptäckts av alltfler och blivit en riktig måste-bara-ha-växt.

En del tycker det är svårt att så ramslök, men det är egentligen bara att följa naturens regler så sköter den sig själv. Frö är ett billigt och bra sätt att starta sin odling på.

1. Hitta rätt plats är A och O med mullrik luftig jord som dessutom ska vara väldränerad.

I naturen växer ramslöken skuggigt eller halvskuggigt så en sån plats väljer vi hemma också, som t.ex. en skuggig perennrabatt där ramslöken får breda ut sig som marktäckare i början på säsongen medan hostor och annat växer till sig. Öppen jord mellan fruktträd eller andra stora träd är bra att börja med. Det ger ljus och sol åt ramslöken på våren innan träden fått blad, men sen skugga så att löken inte torkar ut. På vintern vill löken inte stå i fukt utan ha god avrinning. Har man inte naturligt sandig jord att odla i kan en slänt eller upphöjd bädd fungera lika bra. Barjorden under en häck på skuggsidan brukar vara ett annat outnyttjat ställe.

2. Om fröna och senare de små plantorna ska få fäste kan man inte hålla på att lucka och hålla jorden i rörelse, utan den måste få sköta sig själv. Ta bort ogräs med en maskrosplockare och var noga med att inget rotogräs får fäste. Ramslöken klarar inte den konkurrensen.

3. Luckra och kalka jorden före sådd. Mängd enligt anvisningarna på påsen.

4. Så i september – november, egentligen så länge marken inte är frusen. En del hinner gro och övervintra medan andra frön kan behöva en köldperiod för att komma igång och gror till våren istället. Efter sådd luckrar man inte på den här platsen, utan tar bara bort ogräs. Det kan vara bra att märka ut området så man inte glömmer bort sig i alla hast.

5. Det tar två år för plantorna att nå full storlek, sen kan man börja ta nåt blad här och där. Låt blommorna gå i frö och självså sig om du vill ha en fin matta. Bladen vissnar ner i augusti.

6. Kalka tidigt på våren innan plantorna kommit upp om du inte bor i ett område med kalkrik jord. Gödsla med kompost eller brunnen kogödsel.

Det kan vara bra att lära sig känna igen ramsöken i det vilda om man skulle komma på ett bestånd som inte är fridlyst eftersom ramslöken trivs i samma miljö som liljekonvaljen. Är man inte hundra procent säker så plockar man inte alls. Har man liljekonvaljer i trädgården kan det också vara bra att snabbt kunna se skillnaden. Bladen liknar liljekonvaljens men är tunnare, kommer tidigare och doftar vitlök. Känner man inte doften på en gång kan man gnugga ett blad mellan fingrarna. När man kommer till en lund med ramslök doftar ofta hela skogen lök. Mycket speciellt. Gräver man lite med handen i jorden upptäcker man att ramslöken kommer ur en lök och växer djupt, medan liljekonvaljens rotsystem brer ut sig i ett nätverk strax under jordytan. Ofta följer en bit rot med om man drar i liljekonvaljplantan.

 I mina trakter, runt zon 4 växer ramslöken inte vild som i den sydligaste landändan, men har löken väl etablerat sig, kan den både trivas och föröka sig upp till zon 5.

När jag flyttar perenner hittar jag jag fullt av små vita lökar som är årets självsådd.