Odlingsguide

Annuell. Växt som är ettårig. Den gror, sätter frö och dör under samma år.  

Art. Växter som är lika varandra och kan korsas ingår i samma art. De sorteras vidare in under samma Släkte, enligt systematiken (grupperingen av organismer inom biologin).

Avhärdning. Gradvis avvänjning av en växt som stått inomhus och placeras utomhus. Till exempel kruka med unga plantor som ställs ut en stund på dagen och tas in på natten under ett antal dagar.  

Avläggare. En del av en växt – till exempel en gren – som bildar rötter när den kommer i kontakt med jord.  

Avmogna. Träd och buskar och andra fleråriga växter drar ner på växttakten framåt sensommaren, de avmognar för att göra sig redo för vintern. Detta styrs av lufttemperaturen och dagsljustimmar. För att växten ska avmogna rätt måste den sluta växa i tid och man bör därför inte gödsla för sent.

Barkduk. En duk som läggs i till exempel rabatter för att hålla ogräset borta. Släpper igenom luft, vatten och näring – men stänger ute ljus.

Barrotad. Växter som köps med rötterna bara, utan kruka eller jordklump.

Bienn. Tvåårig växt – sätter rötter, stam och blad första året och blomma och frö år två.   

Blöda. När sav rinner ur växter som beskurits, till exempel plommon, körsbär, lönn, hägg, björk, vinranka. Dessa träd beskärs oftast bäst under JAS-perioden – det vill säga juli, augusti och september.

Brokbladig. Växt som har blad som är flerfärgade, till exempel grön- och vitstrimmiga.  

Brunnen gödsel. Gödsel som legat länge och förmultnat genom att utveckla värme.

Direktså. Att så frön direkt i marken när jorden blivit tillräckligt varm, istället för att förså i kruka inomhus. 

Dressa. Att tillföra humusinnehåll till gräsmattan genom att strö ut jord för att jämna ut eller förbättra den. Bra för torra och slitna gräsmattor under vår och höst.

Drivning. Att få en växt börja gro och växa tidigare. Genom att till exempel ge en lök en köldperiod, eller ge en planta värme, ljus och/eller näring.

Dränering. De åtgärder man tar för att se till att vattnet inte stannar kring plantornas rötter – i rabatt- eller krukjord – och därmed skadar dem. Till exempel kan jordens struktur förbättras genom att mullämnen och/eller grus tillförs. Ett annat sätt är att gräva ner dräneringsrör i marken.

Eternell. En växt som torkas och sparas för dekoration. En så kallad ”evighetsblomma”.

Fiberduk. En väv som skyddar växter mot vind, stark sol och icke önskvärda flygande insekter. Hindrar även fåglar och andra djur att skada odlingar. Kan även skydda mot frost och fungera som skuggduk i växthus.         

Fjolårsskott. Skott som vuxit upp under föregående säsong på buske eller träd.

Friland. Att så på friland menas att man sår utomhus direkt i jorden.

Fröså. Att så en växt från frö, till skillnad från att föröka en växt från till exempel ett skott.

Förgro. Att starta sådden eller odlingen av en växt inomhus så att de får rötter. Frön kan förgros, liksom potatis. Blomningen och/eller skörden infaller då ofta tidigare. 

Förodla/Förså. Att så frön i kruka inomhus, för att få plantor som senare kan sättas/planteras ut.

Gnagskydd. Nät som skyddar unga trädstammar från hungriga harar och rådjur – främst vintertid 

Grodd. Det första stadiet för ett frö i tillväxt. Ett växtembryo.

Grodda. Att grodda är att odla frön till skott – genom att tillföra ljus, temperatur och vatten. Solros- och ärtskott liksom alfalfa är exempel på vitamin- och smakrika frön att grodda själv.

Groning. Utvecklingen för en växt – från ett frö till en liten planta.

Gröngödsling. Grödor som odlas för att helt enkelt förbättra odlingsjorden på ett ekologiskt sätt. De tillför växtnäring, förbättrar jordstrukturen och ökar jordens mullhalt.

Gödsel. Förutom vatten, koldioxid och solljus behöver växter olika slags näring. Detta behöver man ofta tillföra i form av gödsel. Det är främst tre näringsämnen man brukar tillföra: kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). 

Habitat. En miljö där en viss växt kan leva, även kallad ståndort. Ett habitat utgörs bland annat av klimat, topografi, ljus, jordmån, vatten, näring och pH-värde i jorden.   

Halvhärdig. En halvhärdig växt kan odlas i stora delar av landet med kräver en skyddad och väldränerad plats för att utvecklas väl. Betecknas även med C i perennernas egen härdighetsskala. Se Härdighet.  

Halvskugga. Växtplats där det är ungefär lika många timmar sol som skugga under dagen. Med halvskugga menas generellt mellan 3 och 6 timmars sol om dagen.

Hjärtblad. De allra första bladen som tittar upp ur grodden eller ur jorden. De ser ungefär likadana ut för alla blommor och plantan är därför svår att identifiera i detta stadie.

Humus. Nedbrutet organiskt material. Bidrar till att göra jorden mer bördig.

Hybrid. En korsning mellan växter.

Härdighet. Växtens egenskaper och förmåga att övervintra i ett visst klimat – eller på en viss växtplats – med de växtförhållanden som där råder. För vedartade växter – buskar och träd – brukar man använda Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta för att ange härdighet i zoner 1-8, där zon 1 är de varmaste delarna av landet, zon 8 de kallaste. För perenner finns ett eget härdighetssystem A-D, där A avser fullständig härdighet i hela landet 

Höstlök. Lökar som sätts på hösten för blomning under vår-sommar.

JAS-perioden. Benämning av perioden juli-augusti-september. Perioden då man med fördel beskär de flesta buskar och träd.

Jordanalys. Ett prov som kartlägger till exempel trädgårdsjordens pH-värde och jordart. Med en jordanalys är det lättare att förstå vilka växter som trivs i den egna jorden och hur man kan jordförbättra.

Jordart. Vad jorden består av – det vill säga olika sammansättning av mull, sand, lera, torv. Olika jordarter har till exempel olika förmåga att behålla vatten och näring.

Jordförbättring. Åtgärder för att jorden ska bli mer lucker eller näringsrik, till exempel genom tillsättning av kompost, torv, sand eller lera.

Jordslå. En provisorisk plantering av en växt som ska planteras permanent längre fram. Rötterna täcks tillfälligt av jord så att de skyddas mot uttorkning eller kyla.

Kallbänk. En odlingsbädd av exempelvis pallkrage som fylls med jord och som täcks med glas. Solen värmer upp jorden och skörden kan bli tidigare än på friland. Även lämplig mellanstation för växter som förodlats inomhus innan de placeras ut i trädgårdsjorden.

Kalkhaltig jord. Jord med högt pH-värde.

Karaktärsblad. Det första par blad som växer ut ovanför det allra första paret blad – hjärtbladen – på en ung planta. Karaktärsbladen ser ut som plantans färdiga blad fast mycket mindre i storlek.

Kompostera. Växtmaterial och matavfall som bryts ner och förmultnas till kompostjord.

Kultivator. Redskap med skaft och oftast tre klor som används för att rensa ogräs och för att luckra upp och lufta jord.

Kupa. Att samla ihop jorden kring en stam – till exempel ros – så att den klarar vintern bättre.

Lecakulor. Lätta, luftiga små lerkulor som till exempel läggs i botten på en kruka för bättre dränering.

Lerjord. En tät och tung jordsort som innehåller gott om vatten och näring men ibland kan innebära syrebrist för växterna.

Limring. En klisterbelagd remsa som förhindrar den vinglösa frostfjärilen att krypa upp längs fruktträdsstammen och lägga ägg just innan årets första frost. Larverna som kläcks på våren kan äta stora delar av bladverket. 

Luckra. Att lufta övre delen av jorden och på så sätt få bort även ogräs genom att kratta eller gräva runt med till exempel en kultivator.

Lökjärn. Ett hjälpmedel vid plantering av lök. Järnet trycks ner i jorden och vrids om och en jordpropp följer med upp. Löken kan enkelt sättas i hålet och täcks sedan av jorden genom att järnet öppnas.

Lökkorg Underlättar till exempel för plantering av tulpaner – när man vill slippa vissnade blad i rabatten. När blommorna vissnat kan korgen med lökarna tas upp och grävas ner på en gömd plats i trädgården, där det gröna får vissna ner. Sparas sedan för plantering på nytt på hösten.

Marktäckare. Låga växter som planteras för att täcka marken i till exempel rabatter.

Marktäckning. Material – såsom grus, bark eller väv – som läggs på marken för att förhindra ogräs. Kan också användas för att hålla kvar fukt.

Mikroklimat. Ett mikroklimat är ett begränsat område som skiljer sig från det omgivande klimatet. Kan vara en skyddad och solig plats på en annars blåsig och utsatt tomt.

Minidrivhus. Med ett litet drivhus gror frön snabbare inomhus, då klimatet blir lite varmare och fuktigare. I minidrivhuset används till exempel små krukor eller torvbriketter för odlingen.

Mull/Mylla. Se humus.

Omskolning. När mindre fröplantor planteras om i större krukor för att kunna växa vidare.

Perenn. Flerårig växt. Överlever med stammar och rötter i marken. 

Perlite. Ett luftigt material som förser växternas rötter med syre och bidrar till att frön gror snabbare och unga rötter rotar sig bättre. Gör jorden fuktighetsbevarande, varm och lucker. Kan blandas i krukjord eller användas för att täcka jord vid sådd.

pH-värde. Visar om jorden är sur eller basisk. Se Sur jord och Kalkhaltig jord. 

Planteringspinne. Redskap för att göra hål i jorden för till exempel plantering av smålök. Kan också användas med snöre för att dra upp rader vid sådd av frön.

Prickelpinne. Redskap som används för att göra små hål i jorden eller för att flytta känsliga småplantor vid omskolning.

Proveniens. En växt kan ha sitt ursprung (hemvist) i ett visst land på jorden, men ha utvecklats under särskilda förhållanden på en annan plats. Detta benämns som växtens proveniens (härkomst) – vilket också ger förutsättningarna för hur härdig växten är.

Reda sig. Jorden reder sig när tjälen gått ur marken och jorden inte längre fastnar på redskapen.

Remontera. En remonterande växt blommar flera gånger per säsong.

Resistent. Motståndskraftig mot skadedjur och sjukdomar.

Reva. Stjälkar med rötter som en planta använder över eller under jord för att sprida sig med. 

Sandjord. En lätt och väldränerad jord som snabbt blir torr och som har svårt att hålla kvar näring och vatten. Förbättras med fördel på våren med hjälp av torvmull.

Skola om. Se omskolning.

Skuggnät och Skuggväv. Nät och väv som skyddar mot kyla, vind och brännande sol. Skyddar även städsegröna växter – såsom buxbom, rhododendron, tuja och lagerhägg – mot tjältorka på vårvintern.

Släkte. Se Art.

Solitär. En växt som står i ensam prakt utan andra växter kring sig.

Sommarblomma. Ettårig växt, annuell, som gror, sätter frö och dör under samma år.

Stickling. En del av en växt som kan klippas av för att bli en ny växt.

Stratifiering. Kylbehandling som krävs för att vissa frön ska gro – brukar gälla särskilt de frön som kommer från våra egna breddgrader där växten är van att få en vinter.

Ståndort. En miljö där en viss växt kan leva, ett habitat. En ståndort är en växtplats som utgörs av bland annat klimat, topografi, ljus, jordmån, vatten, näring och pH-värde i jorden.   

Städsegrön. Växt som behåller sina blad året om, exempelvis barrväxter, rhododendron, buxbom och lagerhägg. Begreppet förväxlas ofta med Vintergrön.

Sur jord. Jord med lågt pH-värde. Kalkfattig.

Tjuva. Att ta bort sidoskott i bladvecken på vissa tomatplantor.

Tjältorka. Städsegröna växter behöver ofta ett skydd mot tjältorka på vårvintern – när solen värmer men det fortfarande är tjäle i jorden. När växten blir varm försöker den suga upp fukt vilket inte går. Resultatet är att blad eller barr torkar ut.

Toppdressa. Se Dressa.

Torvbrikett. Består av komprimerad jord som expanderar vid vattning. Används istället för liten kruka med såjord vid plantering av frön eller sticklingar. Vid omskolning kan hela briketten sättas ner i kruka eller i trädgårdsjorden.

Täckbark. Läggs på jordytan i planteringar för att hålla kvar fukten i marken, skydda mot kyla samt ogräs.

Variegerad. Växt med två- eller flerfärgade blad.

Varmbänk. En varmbänk är en odlingslåda – kallbänk – där gödsel och halm används för att skapa värme. När gödslet brinner kan det bli upp till 50 grader i bänken.

Vedartad. Vedartade växter vissnar inte ner efter tillväxtperioden. Buskar och träd.

Vermikulit. Ett substrat som används vid frösådd. Ett lätt material som reflekterar ljus och bevarar fukt. Används i såjord eller för att täcka en frösådd.

Vintergrön. En växt som behåller sina blad fram till följande års bladsprickning. De nya bladen växer ut och ersätter de gamla döda bladen.

Liguster och avenbok är exempel på vintergröna växter. Jämför med Städsegrön

Väldränerad. Växtplats som har god avrinning av vatten.

Växelbruk. Växelvis odling av olika grödor på samma växtplats.

Växtbelysning. Armatur som används för att tillföra ljus i brist på dagsljus. Hjälper frön att gro snabbare och växter att övervintra inomhus.

Växtzon. Avser Riksförbundet Svensk Trädgårds karta med åtta växtzoner i Sverige, vilken indikerar buskar och träds härdighet – där zon 1 utgör de varmaste delarna av landet, zon 8 de kallaste.

Ympa. Att ta en kvist av en växtsort och fästa på en gren av en annan växtsort. På detta vis kan exempelvis ett äppelträd få flera äppelsorter.

Zon. Se Växtzon.

Ört/Örtartad. En växt med oförvedad stam, utan bark. Den del som är ovan jord vissnar vid vegetationsperiodens slut.

Odling av vit & brun Champinjon (White and Brown)

För ett bra resultat är det viktigt att man är noga med hygienen, ren miljö och rena händer (helst engångshandskar) då den lätt kan infekteras av mögelsvampar. Vid eventuell uppkomst av mögel – skär bort den delen av stocken som har blivit drabbad.

Denna uppsättning innehåller ett lager av koloniserad kompost och en påse med täckjord.

Odling:

Ta påsen med täckjord från förpackningen och förvara den på en sval plats. Sätt förpackningen med kartonglocket ovanpå i ca 4 dagar vid en temperatur på 20-25 C, helst lägre 15-20. Komposten har blivit vit av svampen, mycelium,

(Du behöver inte längre använda det vita locket)

Ta nu påsen med täckjord och slå tio hål i varje sida. Sätt påsen i 1 liter vatten i 30 minuter, öppna påsen och sprid täckplattan jämnt och löst över komposten. Lägg sedan uppsättningen åt sidan med papplocket och stängt i 5-8 dagar vid en temperatur på 20-25C, om möjligt än svalare – 15-20C. Under denna period kommer myceliet att växa genom skiktet av täckjord till ytan. Du kan observera tillväxten när du tar bort den inre cirkeln i lockets övre del.

När täckjorden har vuxit vit med mycelium, kan du dra in lockets hörn och placera den på satsen igen. Öppna också lufthålen i lockets korta ändar. Sätt sedan satsen på en svalare plats vid 15-18C. Se till att ytan på täckjorden inte torkar ut genom att regelbundet spruta med en plantspray. Om ett antal vita svampanlag visas kan du vattna uppsättningen med än mer vatten. Torven ska vara fuktig men inte för våt. Svampen visas först vid kanterna och senare i mitten.

Skörd: Ta en svamp mellan fingertopparna och dra försiktigt ut med en vridning av handen. Dra inte upp utan att vrida och skörda inte för små svampar. Vattna alltid regelbundet för att förhindra att torvytan torkar ut. Om alla svampar har skördats, vatten igen. Efter ungefär en vecka visas nya svampar. Denna process kan upprepa sig tre gånger.

Du kan alltid planera ut svampen i din trädgård efter att ha kört en skörd inomhus. Plantera i sågspån och låt övervintra. Börja vattna på våren.

Lycka till och smaklig måltid!

Ostronskivling /Grå svamp (Yellow/Grey)

För ett bra resultat är det viktigt att man är noga med hygienen, ren miljö och rena händer (helst engångshandskar) då den lätt kan infekteras av mögelsvampar. Vid eventuell uppkomst av mögel – skär bort den delen av stocken som har blivit drabbad.

Odlingen innehåller en plastpåse med substrat, odlingsunderlag.

När du öppnar lådan, kontrollera att substratethar vuxit sig helt vitt av svampmycelet.Då kan du starta odlingen. Om substratet inte är genomväxt så lämna locket på i 10-14 dagar med plastpåsen runt substratet.Lämplig temp. 20-25°, helst lägre – 15-20.

Odling:

Du börjar odlingsprocessen genom att göra fem st hål, 2-3cm, i plastpåsen runt substratet. Vattna substratet med ¼ liter vatten, så att ytan blir fuktig. Sedan lämnas odlingens med kartonglocket på vid en temperatur på 20-25°, helst lägre 10-15. Titta gärna till hur svampen växer ut I substratet.

Efter cirka två veckor tas locket av från lådan, dra in de fyra hörnen av locket, ta bort den inre cirkeln från toppen av locket, och lägg tillbaka locket på lådan. Placera därefter lådan i ett rum där dagsljus kommer in, temperatur 10-15°, men inte i direkt solljus.Nu utvecklas svamparna till små vita knoppar. Se till att ytan av substratet aldrig torkar ut. Fukta åtminstone en gång om dagen med en vattenspray (inte alltför blött)

Skörd: Svampen skördas genom att man vrider en hel grupp av svampar från substratet. När man skördat en omgång kan man blötlägga hela substratpåsen så att den tar upp vatten igen. Lägg tillbaka den i lådan och starta från början.

Låt svampen växa ut i substratet och vänta på nästa skörd.

Total skördetid kan utsträckas till flera månader. Sedan kan substratet flyttas ut och matas med lövträdssågspån /halm och vatten för att få fler skördar.

Före konsumtion, trimma svamp nere vid foten. Hela svampen kan konsumeras, men foten kan vara lite hårdare.

Du kan alltid planera ut svampen i din trädgård efter att ha kört en skörd inomhus. Plantera i sågspån och låt övervintra. Börja vattna på våren.

Lycka till och smaklig måltid!

KING OYSTER

För ett bra resultat är det viktigt att man är noga med hygienen, ren miljö och rena händer (helst engångshandskar) då den lätt kan infekteras av mögelsvampar. Vid eventuell uppkomst av mögel – skär bort den delen av stocken som har blivit drabbad.

Förpackningen består av en filterpåse av plast med ett substrat av sågspån, en vit behållare och ett kartonglock. Alla vita bubblor visar var svamp håller på att bildas.

Odling: 

1. Se till att tvätta händerna noga innan du hanterar stocken.

2. Om du ser några små bubblor på toppen av förpackningen, kan du helt ta bort plastpåsen från förpackningen. Blötlägg i vatten i ca 30 minuter, sedan placera blocket tillbaka till den vita behållaren och täck med kartongens lock. Tryck till i hörnen och ta bort cirkeln på kartonglocket. Detta ger då nog ljus och fuktighet (du kommer behöva den vita delen länge). Den tillåter paketet att absorbera mer syre så att svampen kan börja växa.

3. Lagra paketet i fuktigt område vid en temperatur av ca 16`C – 19`C. Spraya paketet två gånger varje dag med en blomspruta så att utsidan håller sig fuktig) Kontrollera att kartonglocket förblir stängt.

4. Efter ungefär en vecka kommer du att börja märka ett ökande antal bubbelliknande utväxter på förpackningen som senare kommer att utvecklas till den vackra kungsmusslings-svampen. Under den den fasen se till att hålla paketet fuktigt.

Skörden.

Du kan börja skörda din svamp när diametern på locket till den minsta svampen är ca 2-4 cm, och locket har börjat böja sig ner. Bryt ner den försiktigt.

Den första skörden blir den rikaste. största, bär på sprutning förpackningen. Efter cirka två veckor kommer en ny skörd, var då beredd på att den blir mycket mindre eftersom näringen i lådan börjar ta slut.

Du kan alltid planera ut svampen i din trädgård efter att ha kört en skörd inomhus. Plantera i sågspån och låt övervintra. Börja vattna på våren.

Lycka till och smaklig måltid!

SHIITAKE

För ett bra resultat är det viktigt att man är noga med hygienen, ren miljö och rena händer (helst engångshandskar) då den lätt kan infekteras av mögelsvampar. Vid eventuell uppkomst av mögel – skär bort den delen av stocken som har blivit drabbad.

Odling:

Ta bort innehållet i plastpåsen. Placera behållaren i en ljus position vid en temperatur av + 15 ° C, men inte i direkt solljus. Vänta tills 50% av ytan har blivit brun. Under denna tid, håll behållaren täckt med det transparenta locket.

Doppa substratet i en hink fylld med kallt kranvatten i ca 24 timmar. Lägg ett tungt föremål på toppen av substratet för att hålla den under vatten. Observera om svampen redan växer kan du hoppa över nedsänkningssteget.

Ta bort från vatten och placera i plastbrickan. Se till att ytan av substratet alltid håller sig fuktig. Fukta åtminstone en gång om dagen med en platt spray (håll den fuktig men inte alltför blöt.

Skörd:

Skördeperioden är cirka en vecka och de fullvuxna svampen har ett blir som störst 4-8cm i omkrets.

Efter en skörd, låt enheten vila i minst 15 dagar. Under denna viloperiod, ta uppsättningen från fönsterbrädan och förvara den på en plats som varken är för torr eller för varm (ett garage eller friggebod).

Efter denna period, upprepa cykeln för en annan svampgröda. Den andra skördeperioden kommer efter 5-10 dagar. Du ska kunna upprepa proceduren under en period på högst 6 månader.

Du kan alltid planera ut svampen i din trädgård efter att ha kört en skörd inomhus. Plantera i sågspån och låt övervintra. Börja vattna på våren.

Lycka till och smaklig måltid!

Vad kul att du är intresserad av våra ekologiska svampodlings-kit!

De är väldigt populära och har utsetts av tidningen Amelia Höst som ett tips för hemmaodling. Men det är viktigt att du väljer rätt sort om du är nybörjare. 

Elisabeth Bååth som anses vara Sveriges främsta svampkännare hjälper dig komma till rätta med de svåraste frågorna via mail och här är några utav hennes främsta tips inför inköpet;
  
Den gråa sorten är lättast att lyckas med, därför lämpar den sig extra bra för nybörjare. 
Shiitake däremot är mest känslig och är en perfekt utmaning för de som har lyckats några gånger med de vanliga sorterna.

Vi har många gånger fått höra frågan om använding av kaffesump är en myt och nej, det är den inte – man kan ha lite kaffesump som extra näring till stocken.

Vi vill även tipsa dig läsa boken Anticancer skriven av Läkaren David Servan-Schreiber som forskade om hur han kunde bota sin hjärntumör. I den boken står det väldigt utförligt hur t.ex. ostronskivling förhindrar och bromsar cancer. Fiffigt!

Så svamp är väldigt nyttigt och tro det eller ej men barn äter gärna det om de får chansen att vara med och odla.

Lycka till med din svamplåda och vi hörs vid eventuella frågor!